Fel katt sköts ihjäl av Länsstyrelsen

Insändare i Sundsvalls tidning berättar om katten Lillen som sköts ihjäl av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen placerade ut kattfällor på en tomt den 8e oktober, inte fören elva dagar senare den 19e oktober fick dom boende i omgivningen information om detta. Då var det redan försent för Lillen som hade fångats in i fällan redan dom första dagarna, avlivades med ett nackskott och blev dumpad i skogen. Enligt länsstyrelsen har man inte möjlighet att informera alla. Katten Lillen bodde dock endast 350 meter bort från där fällorna stod.
Fel katt sköts ihjäl av Länsstyrelsen Bild: Lillens Matte Lotta och husse Gert.

Meningen var att länsstyrelsen skulle fånga in och avliva tre olika (vad jag antar hemlösa katter) men ändå avlivades en välvårdad katt med gott hull, som uppenbart hade ett hem. Länsstyrelsen skriver själva på sin sida ”Tänk också på att det är viktigt att du är helt säker på katten inte har någon ägare”. Länsstyrelsen har alltså inte följt sina egna råd, hade dom gjort det hade Lillen fortfarande levt.

Sen tycker jag att hemlösa katter heller inte ska avlivas om dom inte är så sjuka eller så skadade att dom lider. Att en katt är skygg är ingen anledning till att avliva. En skygg katt blir nämligen oftast tam med tålamod och kärlek. Finns många fina exempel på det. Tyvärr är länsstyrelsen väldigt avlivningsbenägna i stället för att rehabilitera skygga katter. Det finns så klart bra personer också hos länsstyrelsen, men skulle behövas fler riktiga djurvänner som också fått utbildning i djurbeteende.

Tror du länsstyrelsen får stå till svars på något sätt för vad dom gjort?

Skyggis blir tryggis

Skyggis blir tryggis. Igår så åkte jag och Christian hem till syrran en sväng. Ginger satt i fönstret och spanade på oss när vi kom.
Skyggis blir tryggis

Satte mig i soffan och efter en stund bestämmer sig Ginger (Hette Elis på katthemmet) för jag är en snäll moster så han hoppar upp i soffan och jag får klappa sötnosen ♥ Tänk så modig han är! När han kom till Södertälje katthem så var han livrädd för människor. På katthemmet gjorde dom ett jättejobb med honom men han var fortfarande väldigt osäker så han fick komma som jourkatt till min syster och sen han fick stanna och blev hennes katt. Ginger har utvecklas massor och har blivit gosig.

Skyggis blir tryggis

Fina storebrorsan Nikki (Hette Bertil på katthemmet) som också är från Södertälje katthem ♥
Skyggis blir tryggis

Brorsorna tillsammans 🙂
Skyggis blir tryggis

Skyggisar kan definitivt bli tryggisar ♥

Stödjer du något katthem?

 

 

Med tålamod och kärlek kommer man långt

Med tålamod och kärlek kommer man långt när det gäller skygga katter. Syrran berättade igår att Ginger nu till och med legat i hennes knä en stund.

När Ginger kom till Södertälje katthem var han livrädd för människor. Han var ganska ok med människor men var inte helt bekväm den dagen när Nadja fick hem honom som jourkatt, men hos Nadja har han börjat uppskatta att bli klappad och nu till och med ligga i knät. Han är på god väg att bli en riktig goskille som storebrorsan Nikki ♥

Ginger är den röda, den andra är Nikki 🙂
Med tålamod och kärlek kommer man långt

Dom som säger att man borde avliva skygga katter borde tänka om för dom dom allra flesta blir tama ♥  Vad tycker du?

Det finns så mycket tråkiga fördomar om skygga katter

Det finns så mycket tråkiga fördomar om skygga katter som jag skulle vilja ändra på. Många gånger hör man att skygga katter och katter födda i det vilda av en hemlös kattmamma aldrig kan bli tama att dom bara ska avlivas för att slippa lida.
Det finns så mycket tråkiga fördomar om skygga katter

En sak vill jag klargöra först. I Sverige har vi inga vildkatter. Dom tamkatter som föds ute är hemlösa och beter sig visserligen förvildat men dom klarar sig inte i vårt klimat särskilt bra, därför är det inga så kallade riktiga vildkatter utan hemlösa katter. Det brukar sluta med att dom fryser ihjäl eller svälter ihjäl.

Sen kommer vi till den här otroligt tråkiga myten om att en skygg katt som vuxit upp utan mänsklig kontakt inte skulle kunna gå att få tam. Hört och läst om folk som tycker att sådana katter bara ska avlivas, att dom bara lider av att vara nära oss människor. I dom allra flesta fall stämmer det verkligen inte. Jag har själv tämjt två väldigt skygga katter som jag var jourhem till. Helt ärligt talat trodde jag nog själv inte att jag skulle lyckas så bra men båda två blev väldigt gosiga med mig och gick att hantera, även hos veterinären. Båda flyttade tillsammans till ett bra hem där husse hade erfarenhet av skyggare katter så han tog vid den fortsatta socialiseringen.

Min lillasysters katt Ginger (Hette Elis på katthemmet) var fullkomligt livrädd för människor när han kom till katthemmet men med tålamod och kärlek började han acceptera människor och kunde äta ur handen på katthemmet. Numera är han en glad och avslappnad kille som njuter av livet. Han älskar att gosa både med sin nya storebror Nikki och min syster.

Vad tycker du om skygga katter, bör dom få en chans?