Se upp för oseriösa cane corso uppfödare!

Det har varit turbulent i cane corso världen senaste tiden. Skulle vilja varna er att se upp för oseriösa cane corso uppfödare!

En familj skaffade två underbara cane corso valpar. Uppfödaren som dom skaffade valparna i från pratade bara gott om sin kull. Det skulle vara fina friska valpar. Det var bara det att uppfödaren ”glömde” nämna att tiken som är mamma till kullen har allt annat än bra röntgenresultat nämligen HD D och ED 1. Tiken och hanen som är pappa till kullen är även nära släkt. Enligt SKK’s regler så är uppfödaren skyldig att berätta om detta för valpköpare.

Som alla valpköpare är så är man stolt över sin valp och lägger gärna ut videos och bilder. Valparnas matte la ut en video där valparna lekte och man såg tydligt att den ena valpen inte var ok i kroppen. Han fick bland annat inte med sig sin bakdel ordentligt. Valpägarna hade tidigare uttryckt oro för uppfödaren om att den ena valpen verkade ha ont men det viftades bara bort med att växande valpar ser ut så och rör sig så.

Två andra uppfödare uppmärksammade valpägarna om att dom borde kolla upp hanvalpen snarast då det inte såg så bra ut.

Som tur är så är valpägarna vettiga människor så dom bokar snabbt in en tid hos veterinären för att kolla hanvalpen. Tyvärr visar det sig att han har jätteont. Han hade höftledsdysplasi, dåliga armbågar och hasor. Det är alltså en 5 månaders valp med så här grava problem.

Tillsammans med veterinären så tar valpägarna beslutet att låta denna fina valp få somna in för gott för att slippa lida. Helt rätt beslut men så otroligt tufft att behöva ta ett sånt beslut om en liten valp.

Kullsystern hade också visat symptom på smärta men inte lika mycket som sin kullbror innan detta uppdagades. Valpägarna bokade tid för henne till veterinären för en koll. Innan besöket började hon också visa mer smärta och vid röntgen visar det sig att hennes lilla kropp är i ännu värre skick. Hon hade grav HD och grav ED. Även här med veterinär tas beslutet att lilla tikvalpen ska få somna in för att slippa lida.

Kvar blir en helt förstörd familj vars valplycka är utbytt i en stor sorg. Att förlora sina två älskade valpar på så kort tid är något ingen ska behöva gå igenom.

Uppfödaren vill absolut inte ta något ansvar och försöker tysta både valpköpare och admin i olika cc grupper där det skrivs om detta!

Men väljer man att avla oseriöst och inte bry sig om hundarnas välmående får man räkna med att det kommer upp i ljuset tillslut!!

Man skulle kunna tro att en kennel som är reggad i skk eller något annat förbund är pålitlig men så behöver det inte vara. Finns många reggade kennlar som fular sig på olika sätt. Så ett tips till er valpköpare oavsett hundras, kolla upp kenneln ordentligt, kolla hälsa och mentalitet på föräldradjuren och dessa hundars släkt. Är det en skk reggad kennel kan man enkelt kolla detta på skk.

Vila i frid fina små valpar 😔🙏🏼❤️ Jag är så ledsen att en människas egoism och empatilöshet ledde till att ert liv blev så kort och smärtsamt 😢

Vid frågor om kenneln skicka mail: kattfamiljen@gmail.com

Bokrecension: Det goda hundägarskapet- Från desperation till inspiration

Bokrecension: Det goda hundägarskapet- Från desperation till inspiration.

Jag satt en sen januarikväll och googlade desperat. Träna hund, hundträningsmetoder, snälla metoder, hundträning, var några av dom ord jag googlade.

Anledningen till mitt desperata googlande var för vi hade en 1,5 årig, 42 kg stor hund som var extremt jobbig främst i två situationer, när vi hade gäster kunde han skälla, gnälla, nafsa i kläder och röja runt i soffan i timmar.

Han gjorde även grova utfall mot andra hundar. Han hade överlag svårt att slappna av. Det var inte så att vi inte hade förberett oss och på att en stor stark hund kunde vara en utmaning. Vi bokade in oss på kurser och fick olika råd av hundmänniskor men kurserna förändrade ingenting och råden hjälpte inte. Jag har även växt upp med hundar runt mig, ofta passat grannars, vänners och kollegors hundar så jag tänkte att helt borta är jag ju inte när det gäller hundar, men varför fungerar inget?

I mitt desperata googlande hittade jag till Mervi Kärkis hemsida Hundinspiration där jag beställde hennes första bok Det goda hundägarskapet- Från desperation till inspiration. När jag började läsa om Mervis liv med hunden Kenzo så kände jag igen så mycket. Svårigheten att ha gäster, jobbiga utfall, hund i hög stress och desperationen man själv känner. Det jag snabbt förstod när jag läste boken var att den finns en röd tråd, alla problembeteenden hänger ihop och att det hjälper inte att öva på tex hundmöten när grunden i relationen till hunden fattas. I boken berättar Mervi väldigt personligt om sin tid som hundägare i desperation. För oss som haft eller har stora utmaningar med sin hund så är det en lättnad och veta att man är inte ensam. Men också att man med ett mjukt och fint ledarskap kan vända situationen och få ett mer harmoniskt hundägarskap. Mervi ger hopp och visar att det är inte våld eller skrämsel som gör att man får respekt från sin hund. En ledare i en flock är inte våldsam eller skrämmer sina flockmedlemmar. En ledare är lugn, konsekvent, tar hand om faror och leder flocken genom livets snåriga djungel.

Just nu tävlar jag ut Mervi Kärkis bok Det goda hundägarskapet- Från desperation till inspiration. Tävlingen hittar ni på Facebook!

Det goda hundagarskapet- Fran desperation till inspiration

Hur man tämjer en skygg katt!

Ja hur tämjer man en skygg katt egentligen undrar nog många. Kommer katten direkt utifrån så är det bra att dra ner persiennerna ifall den skulle få panik och tro att man kan hoppa ut genom fönstret.
Låt katten vara ifred när den kommit, den är förmodligen väldigt stressad och rädd så det finns ingen mening med att försöka ta kontakt. Oftast så väljer skyggisen att bo under sängen eller liknande där den kan vara ifred.

Ställ en toalåda nära och i början även mat och vatten i samma rum så den inte behöver riskera livet ( ja det känns förmodligen så för en skyggis) för att dricka eller äta. Jag var ju jourhem till två riktigt skygga katter för flera år sedan, en hona och en hane. Dom som kom och lämnade katterna hos mig sa att katterna förmodligen var psykiskt sjuka men att dom skulle få en chans hos mig och fick inte jag ordning på dom så skulle dom avlivas! Oklart om det bara var egna åsikter eller något föreningen stod bakom. Stackars katterna hade nämligen varit i 2 eller 3 jourhem innan dom kom till mig. Honan var väldigt aggressiv och gick inte att komma nära över huvud taget och hanen var så rädd så han blev paralyserad om man var tvungen att röra honom. Katterna bodde under min säng ett par veckor men jag märkte att dom mer och mer ville utforska lägenheten, så när dom kom fram så var jag bara lugn och försökte att inte titta på dom, lite vill man ju dock kika för det är så fantastiskt när skyggisar blir modigare. Men det är verkligen viktigt, stirra ALDRIG på en skyggis. På kattspråk betyder det att man är väldigt dominant och kanske även hotfull. Så tittar du på en skyggis så skall du blinka sakta ett par gånger och sen titta bort. Det ger en vänlig signal och gör katten likadant tillbaka är ni på god väg. Självklart är det annorlunda med en tam och trygg katt, med sina egna katter kan man oftast ha en hel del ögonkontakt.

Jag märkte att skyggisarna tydde sig väldigt mycket till mina trygga katter och det var nog en stor hjälp för dom. Mina katter beter sig ju så avslappnat med oss människor och älskar att umgås med oss så om skyggisarna ville vara med mina katter innebar det ju att dom fick mig på köpet, vilket var superbra. Så oftast var mina katter nära mig och skyggisarna i samma rum men lite på avstånd. När dom var så pass avslappnade att dom inte bara satt och stirrade på mig som om jag var livsfarlig så började jag leka med dom. Fjädervippor och laserpekare var jättebra leksaker. Genom leken kunde vi umgås utan att katterna kände det som att jag trängde mig på dom. I början skall man inte försöka ta på dom så mycket förutom om man måste kika på nått sår eller liknande. När dom väl började vara rätt avslappnade i mitt sällskap så försökte jag ta lite försiktigt på dom men så fort dom ryggade bort så slutade jag. Det är viktigt att skyggisarna inte känner sig tvingade, men man skall välkomna dom när dom söker kontakt. Att ha något gott som dom får ta ur handen är bra sätt att få dom att närma sig och då kan man försöka klappa lite försiktigt.

Hur man tämjer en skygg katt!
Eddie med den skygga jourkatthonan.

Den skygga honkatten hade nog mycket hjälp av min katt Eddie. Hon blev så kär i honom, följde honom hela tiden och skulle gosa med honom hela tiden. En dag när jag satt i fåtöljen så hoppade Eddie upp i mitt knä och  honkatten som då vågade vara breve tog ett stort steg och hoppade också upp i mitt knä. Det var så häftigt att en katt som var så omöjlig att röra i början nu helt plötsligt hoppade upp i mitt knä. Jag fick klappa henne försiktigt. Efter det så sökte hon sig mer och mer till mig och kunde till och med komma upp själv i sängen för att gosa med mig. Hon var ju inte psykiskt sjuk som dom trodde. Hon var bara extremt misstänksam mot oss människor och behövde någon hon verkligen kunde lita på. Hankatten då? Han var ju väldigt rädd och försiktig men han älskade mat och det hjälpte honom mycket. Han närmade sig mer och mer och blev mer vågad i sina försök att sno extra god mat av mig haha. Efter ett tag förstod han att jag inte var så farlig. En dag när jag satt i soffan så hoppade hanen upp i soffan och kröp sakta närmare mig och tittade hela tiden på mig om det var okej. Han kom så nära att jag kunde klia honom i nacken och nånstans där så var det som att han exploderade från skygggis till en riktig goskille. Han ääälskade verkligen att jag kliade på honom. När jag träffade honom första gången så tänkte jag att jag kanske kunde få honom relativt tam så han kunde leva med människor utan att vara rädd, men att han skulle bli en riktigt gosig katt var en positiv överraskning. Jag fortsatte att gosa och leka med dom för att bygga upp relationen ännu mer till oss människor och en dag så var det en man som var intresserad av att komma och kolla på honan. Han ville adoptera henne men bestämde sig rätt fort för att ta hanen också så att dom skulle få trygghet från varandra. Så nu lever dessa fina skyggisar, numera tryggisar ett tryggt och bra liv hos den här mannen och hans flickvän.

Det här var ju första gången jag handskades med skyggisar. Första gången jag skulle försöka ta honkatten till veterinären och kastrera henne  så gick det inte alls bra. Hon var så rädd så hon försökte attackera mig när jag försökte fånga in henne. Som tur var så lyckades hon inte skada mig. Men det blev ingen veterinär den gången. 

Vi väntade kanske en månad till så att hon fick ännu mer tillit till mig och en dag bokade jag tid hos veterinären igen och denna gången gick det mycket bättre. Hon försökte inte attackera mig när jag fångade in henne och lade henne i buren. Hos veterinären var hon stilla utan att försöka bitas eller rivas. Både honan och hanen vaccinerades när dom fångades in och det gick nog allt annat än lugnt till för veterinären undrade om det kunde vara samma katt som nu var så lugn. Det tog ungefär tre månader att få både honan och hanen så pass trygga med oss människor att dom kunde hanteras utan att vara livrädda. 

Syrrans katt Ginger, före detta skyggis numera väldigt gosig tryggis. 

Det är självklart väldigt individuellt hur lång tid det tar att tämja en skyggis.  En del katter blir aldrig goskatter men trivs bra med att leva nära sin människa. Men många skyggisar blir faktiskt riktigt gosiga när dom väl lär sig att lita på sin människa. Dom skyggisarna jag tämjde är verkligen ett klockrent exempel på det. Även min systers katt Ginger är ett bra exempel. När min syster hälsade på honom på katthemmet så satt han bara och skakade för han var så rädd. Numera fullkomligt älskar han att gosa och pussas massor. Sen finns det några få som aldrig riktigt vänjer sig, dom mår bäst som tex stallkatter. I stallet har dom värme, trygghet och mat. Människorna i stallet kan hålla koll på dom men katterna behöver inte ha människorna för nära om dom inte vill. 

Skulle du kunna tänka dig att adoptera en skyggis? 

Människor som ser noll värde i sin katt

OBS! Min levande och älskade katt Hugo på bilden ❤️

Angående det jag skrev igår om människor som ser noll värde i sin katt. Nu ska jag berätta mer. En god vän till mig som är en stor djurvän hittade en avliden katt som hon tidigare hjälpt när den hittades skadad och såg till att den kom tillbaka till ägaren. Hon skriver nu till ägaren på facebook och meddelar att det är troligen deras katt hon hittat igen men tyvärr avliden den här gången och att dom ska ringa henne så dom kan hämta kattens kropp. Ägaren ringer inte upp och när min vän hör av sig igen så säger ägaren att hon kan lägga den i skogen eller komma med kattens kropp men då tänker dom bara lägga katten i skogen. Ägaren säger också att dom räknat bort katten för den varit borta ett tag. För det första hur kan man inte bry sig alls om att katten är borta? Hur kan man ha noll känslor för att ens katt är avliden? Så lite känslor att man inte ens ringer upp och frågar vart kroppen ligger för att kunna ge den en värdig begravning i stället för att bara slänga den som skräp. Jag kommer ärligt talat aldrig förstå sådana här människor.

Vad hade du gjort som kattens ägare? 🐈

Ge varandra utrymme vid hundmöten!

Nu i juletider pratas det ju mycket om att vara snäll mot varandra så jag tänkte komma med ett litet snälltips!

Ge varandra utrymme vid hundmöten! Långt i från alla hundar uppskattar eller klarar av att en annan hund med ägare går rakt emot eller stannar med sin hund och stirrar på tex den skällande hunden som behöver utrymme. I hundarnas värld är det inte särskilt trevligt när en annan flock går rakt på eller stannar och stirrar. För det ju just vad det är en annan flock som vår egen hund inte vet om det är en potentiell vän eller fiende. Dominus är en hund som behöver utrymme och vi möter då och då denna typen av hundägare som inte vill ge utrymme tyvärr.

Även om just DIN hund klarar tighta hundmöten väldigt bra så kan du ändå ge andra hundar utrymme 😊Var snälla mot varandra ❤️

Fel katt sköts ihjäl av Länsstyrelsen

Insändare i Sundsvalls tidning berättar om katten Lillen som sköts ihjäl av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen placerade ut kattfällor på en tomt den 8e oktober, inte fören elva dagar senare den 19e oktober fick dom boende i omgivningen information om detta. Då var det redan försent för Lillen som hade fångats in i fällan redan dom första dagarna, avlivades med ett nackskott och blev dumpad i skogen. Enligt länsstyrelsen har man inte möjlighet att informera alla. Katten Lillen bodde dock endast 350 meter bort från där fällorna stod.
Fel katt sköts ihjäl av Länsstyrelsen Bild: Lillens Matte Lotta och husse Gert.

Meningen var att länsstyrelsen skulle fånga in och avliva tre olika (vad jag antar hemlösa katter) men ändå avlivades en välvårdad katt med gott hull, som uppenbart hade ett hem. Länsstyrelsen skriver själva på sin sida ”Tänk också på att det är viktigt att du är helt säker på katten inte har någon ägare”. Länsstyrelsen har alltså inte följt sina egna råd, hade dom gjort det hade Lillen fortfarande levt.

Sen tycker jag att hemlösa katter heller inte ska avlivas om dom inte är så sjuka eller så skadade att dom lider. Att en katt är skygg är ingen anledning till att avliva. En skygg katt blir nämligen oftast tam med tålamod och kärlek. Finns många fina exempel på det. Tyvärr är länsstyrelsen väldigt avlivningsbenägna i stället för att rehabilitera skygga katter. Det finns så klart bra personer också hos länsstyrelsen, men skulle behövas fler riktiga djurvänner som också fått utbildning i djurbeteende.

Tror du länsstyrelsen får stå till svars på något sätt för vad dom gjort?

Glöm inte reflexerna!

Höstmörkret är definitivt här nu så glöm inte reflexerna! Varken på djur eller människor.

Utan reflexer så syns man skitdåligt. Även om det är gatlampor där man går. Gatlamporna gör så att du ser bättre men inte att du och ditt djur syns för bilföraren. Faktum är att dom flesta olyckor där gående skadas eller dödas sker i  tätbebyggda områden med gatlampor.

Dominus har reflex på sin sele och orbiloc lampa som blinkar/lyser i blått. Känns dock som selens reflex börjat bli sämre som alla reflexer blir efter ett tag. Tror jag ska sy på nya reflexer.
Glöm inte reflexerna

Mörkt på vår kvällsrunda!
Glöm inte reflexerna!

Katter som är ute ska självklart ha reflex också. Men var noga med att köpa reflexhalsband med säkerhetslås som lossnar om katten fastnar.
Glöm inte reflexerna!

Trafikverket rekommenderar att man ska byta ut sina reflexer efter tre år.

Är du noga med att ha reflexer på dig och ditt djur?

#mjautoo

Svekatt har startat hashtagen #mjautoo för att uppmärksamma dom hemlösa katternas situation i Sverige.

Man vill synliggöra det lidande hemlösa katter utsätts för och visa hur otroligt viktigt det är att Id-märka och registrera sin katt. Svekatt har en sida på Facebook som heter Mjautoo där man samlar alla #mjautoo historier. Delade Hugos historia där och ska även dela min första katt O`Malleys historia.

Hugo vill uppmärksamma er på #mjautoo 
#mjautoo

Där kan ni läsa om katten Julian vars öde berör extremt mycket. En del människor saknar verkligen empati.. Hur kan man strunta i ett djur som så uppenbart lider?

O´Malleys historia #mjautoo
När jag var sju år så flyttade jag med mina föräldrar från lägenhet till hus. Ganska snabbt så dök det upp en svartvit katt som var väldigt hungrig och smal. Jag som verkligen ville ha en katt började ge honom mat och gosa med honom. Katten var så hungrig så han åt i princip vad som helst och han var för svag för att orka hoppa över ett staket. Mina föräldrar tyckte inte vi skulle ha någon katt så dom tyckte inte att jag skulle mata kissen. Jag lyssnade inte på mina föräldrar och gick till Ica och köpte kattmat för mina egna veckopengar. Mina föräldrar förstod efter ett tag att katten behövde hjälp och började mjukna i tanken på att låta honom stanna. Men vi funderade ju fortfarande på vart kissen kom i från. Tillhörde han någon? Han hade ingen id-märkning. En släkting hade aningar om vart han kunde komma i från, nämligen en lokal missbrukare. Mycket riktigt så tillhörde katten honom men han hade sagt till min släkting att det var bra att någon tog katten så från den dagen var katten min och fick namnet O`Malley.

O`Malley första år i livet var riktigt hemskt. Han fick inte komma in fast det var vinter och han fick ingen mat och jag tror dom varit väldigt elaka mot honom också för även om han var tam så hade han stora problem med tilliten i början. Efter ett tag när han började lita på mig och mina föräldrar så blommade han ut och blev den mest kärleksfulla och mysiga katt man kan tänka sig. Tyvärr tog en bil O`Malleys liv alldeles för tidigt när han var 7 år gammal.
Han första år var hemskt men resten av dom 6 år som O`Malley levde så var han innerligt älskad. Jag önskar så klart att han hade fått ett längre liv men jag är glad att han i alla fall fick ha en egen familj och vara innerligt älskad dom åren han levde.
#mjautoo

Dela gärna med dig av din katts #mjautoo historia!

Välj din uppfödare noga

Välj din uppfödare noga. I alla fall om du vill ha förutsättningarna att få en frisk hund som du får dela livet med många år.

Dominus när han var valp ♥
Välj din uppfödare noga- Cane corso

Valpar är fruktansvärt söta och det är så lätt att falla för en liten valp. Men tänk efter noga.
En diskussion i en Fb grupp fick mig att fundera på varför en del väljer att skaffa hund flera gånger från tvivelaktiga uppfödare och sen klaga på att den hundrasen man valt är så sjuk fast det inte riktigt är så.

Det finns tyvärr dom uppfödare som säger sig avla på friska och trevliga hundar men som ljuger. Som valpköpare har vi också ett ansvar. Det är viktigt att kolla upp att det uppfödaren säger stämmer. För visst vill man ha förutsättningarna att ens hund ska få en långt och friskt liv?
En uppfödare som inte gillar när valpköparen har krav ska man akta sig för. En uppfödare som inte vill visa avelsdjurens hälsoresultat ska man akta sig för. Fråga en massa tycker jag. En bra uppfödare blir glad när valpköparen också har krav. En bra uppfödare slutar inte bry sig om valparna bara för att dom flyttat till sin nya familj. Självklart måste man inte höras konstant men en bra uppfödare finns där om man behöver råd.
För mig är det även viktigt att få komma hem till uppfödaren och se hur hundarna lever. Lever dom i hundgårdar eller tillsammans med familjen? Hur många hundar har uppfödaren? Även om man bedriver avel ska man ju ha tid för varje hund. Tack vare internet kan man verkligen göra mycket research innan ett hundköp och skriva upp frågor som är bra att fråga. Man lär sig väldigt mycket av att läsa i olika forum och diskutera med uppfödare och människor som är kunniga om den rasen man är intresserad av.

Glada och friska valpar med förutsättningarna för ett långt liv ♥
Välj din uppfödare noga- Boerboel
Anledningen till att vara noga är ju för att ha förutsättningarna att få en frisk hund som man får dela livet med många år 🙂 Valet av uppfödare spelar en stor roll där. Sen finns det självklart sjukdomar som kan dyka upp ändå men då har både du och uppfödaren i alla fall gjort allt man kan.

Vad är viktigast för dig när du ska hitta en bra uppfödare?